Jag har hållit mig sysselsatt de senaste veckorna. Jag har nog inte suttit ner och tagit det lugnt en enda dag. I alla fall inte på kvällarna, då det är värst. Jag har trivts i det som har varit, att vara sysselsatt hela tiden. Träffat mycket nytt folk och massa vänner och haft det väldigt roligt. Men sen finns det också en anledning till att jag har hållit mig sysselsatt. Så det har både varit negativt och positivt.

Jag trodde att allting skulle bli bra, att det inte skulle bli svårare. Men vi alla har olika sätt att hantera smärta, och jag bara önska att jag inte skulle drabbas så fruktansvärt mycket utav ditt sätt.
Jag önska jag hade fått reda på saker för bara några veckor sedan, men nu är det försent och frågan är om det någonsin kommer bli bra igen.

Sitter även och tänker på allting som har hänt i Norge. Det får min smärta att bli så meningslös, även om jag vet att den inte är de. Det är fruktansvärt det som har hänt och jag tänker på alla som finns där ute som blev drabbade på ett eller annat sätt. Tänker även på några andra vänner som har haft en jobbig dag <3  

Okej, nu är jag alldeles för trött för att ens fortsätta skriva, även om det finns så mycket jag vill skriva om.
Har iaf haft en bra helg. Blivit mycket utgång och mer kommer det bli. Kan nog behövas nu :)

Night!!